Kategorier
Aktuelt: Fagleg

Anonym versus å redde liv?

People in Silhouette av Idea go gjennom Freedigitalphotos.net

Den britiske politikeren Theresa May fikk en del oppmerksomhet da hun i fjor foreslo at man skulle overvåke all internett aktivitet i Storbritannia; med argumentet att det skulle redde liv. I motsetning til alle sammen som var i mot lovforslaget, som ”satte politikk foran menneskelige liv”. Reaksjonene lot ikke vente på seg. Lovforslaget, som blitt en populær tilnærmelse i mange av Europas demokratier, debatteres også her til lands.

”Til sammen ble 2.200 mobiltelefoner og andre kommunikasjonsanlegg avlyttet i løpet av 2010 og 2011” skriver digi.no og poengterer at flere personer involvert i avlyttingen ikke er sikkerhetserklært slik politiets ansatte, som for eksempel Telenorpersonellet PST samarbeider med. Og i 2012 skapet Stortingets kontrollorgan for de hemmelige tjenestene (EOS) rubrikker da de avdekket en sak hvor 120 personer overvåkedes ulovlig i Norge.

Jeg er selvfølgelig klar over at det eksisterer en god del kriminelt på internett. Men så lenge myndigheter mangler resurser og kompetanse for å utgå fra den kriminelle handlingen så skal ikke et fremskyndet lovforslag gå ut over personvernet eller ytringsfriheten, vel?

Samtidig begynner mange online-forum, å kreve innlogging og bruk av eget navn i kommentarfelt. Noe som går helt i linje med et mer overvåket og kontrollert bruk av internett.

Men negative konsekvenser, gjennom krav på bruk av eget navn, kan være virkeligheten for enkelte; misshandlade, syke, mobbete, og utsatte personer kan ikke publisere sitt navn hvor som helst. Betyr dette at de savner retten å mene noe på internett?
Dog vil jeg poengtere at man ikke kan anse internett som et isolert element, hvor alt er tillatt. Det finnes fremdeles en nasjons lover og regler at forholde seg til.

The Jerusalem Post publiserte i mars i år, en artikkel om en palestinsk man som fått 6 års fengsel for en Facebook-like. Helt klart i strid mot våres demokratiske holdning til ytringsfrihet, men et standpunkt allikevel.
De amerikanske myndighetene har, også de, satt en standpunkt i saken om nedlastning av musikk, da de ga en britiske kvinne 1,2 millioner i bot for akkurat dette. Hva gjelder Norge så ønsker jeg at de norske myndighetene kunne gjort det samme, i saken om voldstrusler på nett.
For de er mange – usaklige og meget usjarmerende innspill i diverse kommentarfelt. Men politiet har rett og slett ikke resurser nok for å følge opp disse utredninger, dessuten skjønner folk flest, at dette kun er ord. Men allikevel burde de ikke stå der. Det er mot nasjonens lover.

Men så lenge innlegg ikke strider mot disse lover, skal de være på sin plass å registrere disse, og hvem skal overvåke dem? Og hvem overvåker de som overvåker? Er det for eksempel sånn at en arbeidsgiver kan overvåke sine ansatte og bruke informasjonen hvor og når som helst?

Datatilsynet ger klare retningslinjer at følge; ”Virksomheten må som hovedregel ha et frivillig, uttrykkelig og informert samtykke fra de ansatte dersom loggene skal brukes til andre formål enn administrasjon og informasjonssikkerhet.” De skriver videre at loggene ikke kan benyttes til overvåking av de ansatte til bruk ved oppsigelser uten særskilt behandlingsgrunnlag. De understeker at ”overvåking innebærer en større trussel mot de ansattes personvern, enn sikring av systemet og datadrift”.

Kommunikasjon i diverse internett-baserte forum, er en helt ny form for kommunikasjon, og er ofte en spontan, og sikkert ikke sjelden fra personer som ikke deltar i ansikt-til-ansikt diskusjoner. Og nei, det er ikke noen som tvinger noen til å kommentere, men hold i minnet at det heller ikke er noen som tvinger folk til å lese dem.
Mange kommentarer viker ikke sjelden av fra temaet og skaper snart en debatt mellom anonyme personer om rettstaving, politikk, religion og fotball. Men til tross for dette, responderer personer på anonyma innlegg. Dette er en ny og uvant form av kommunikasjon. Men kommunikasjon allikevel.

Så hvor mye vi enn ønsker oss gjennomtenkte innlegg til artikler, eller gjennomtenkte budskap, er det rett og slett ikke sånn virkeligheten ser ut.
Sant nok, mye er ikke bra; men det eksisterer også navngitte personer bak innlegg som ikke setter særlig høy standard de heller.

Anonym versus å redde liv? Jeg vil gjerne tru at kombinasjonen ikke dreper noen.

Text av Linette Laggren 6. April 2013

Les mer om anonymitet og overvåking her.
Kilder:
digi.no
piratpartiet.no
datatilsynet.no
http://www.telegraph.co.uk

På kaffedate med NeoLabs Morten Jong Strid; om kommunikation och kopplingen till Baywatch

morten-jong-strid
Morten Jong Strid, Interactive Art Director vid NeoLab

BERGEN. Efter ett besök på neolab.no lär jag att ”NeoLab står for tydelig og kreativ kommunikasjon, på print, nett og på tv, och att man i NeoLab fokuserar på att tänka konceptuellt – annonserna ska kommuniceras ut ifrån idé och målgrupp. Detta har, tydligt, visat sig vara en prisvinnande metod för den Bergens-etablerade reklambyrån.

En utav de två Interactive Art Director-anställda vid NeoLab, är Morten Jong Strid(30), sedan 3,5 år tillbaka. Jag möter han på Wayne´s Coffee på Exhibition, en etage under hans arbetsplats. Morten har en öppen personlighet och ler med glimten i ögat när han sätter dig ner med en dubbel Cortado i handen. Intrycket av Morten; trevlig och tillmötesgående skapar en förståelse för varför han lyckas i sitt jobb – ett jobb som ställer höga krav på en god kommunikation i flera led.

Hej Morten! Du jobbar med kreativ kommunikation i NeoLab. Vad gjorde att du började jobba där?
Sedan ett annat jobb känner jag folket jag startade i NeoLab tillsammans med. Tidigare började jag på en Bachelor i Multimedia System i Melbourne, Australien. Under det år jag var där lärde jag en hel del. Kanske inte framförallt det fagliga, men genom de frekventa grupparbetena med folk med liknade intressen, skapades en arena för oss att bolla idéer mellan varandra. Det kallas för synergieffekt – du fick inputs och inspiration. Folk kunde alla olika saker, alla hade sina egna specialfält. De inspirerade mig. Grupparbetena skapade en inre driv att prestera. Min åsikt är att man skapar bättre ting när man är flera. Team-arbete är essentiellt i det jobb jag har i dag.
Vad menar NeoLab med kreativ kommunikation?
Vi önskar visa till att vi på NeoLab utför jobb fokuserat på tydligt. Vi lägger stort fokus på att ha den ”goda idéen”. Men kommunikationen ut till marknaden vi producerar, är i tillägg beroende av våra kunder. En breif med problemställning är viktig. Vi skapar en förståelse för målgrupper, vad vi (både NeoLab och kunden) önskar uppnå och hur annonsen ska portionera sig på marknaden. Jag tror kanske vi är Bergens bästa reklambyrå med kunder som Friele och BKK!
Vilka er ambitionerna till NeoLab?
Ambitionerna till NeoLab, är som de flesta andra företags – att stadig växa, detta inkluderar att i större grad att få nationala kunder. Ambitioner att växa finns också i fundamentet i Bergen by; att just växa. Men på den nationala marknaden är konkuransen hård. I projekt är det vanlig procedur att en projektgrupp innehåller en kreativ ledare som har det överordnade ansvaret för projektet, en rådgivare och en AD (Art Director). Så börjar man med ett koncept, varefter alla i projektgruppen kommer med inspel. Kommunikationen mellan oss på NeoLab är väldigt god, och ger ett utmärkt fundament att prestera sån att vi får nöjda kunder.
Vi har just nu en klient som är egendomsmäklare på Mallorca och Ibiza. Genom mig fick de kontakt med NeoLab och på den vägen är det. Jobbet vi utfört blir publicerat inom en månad, och fokusmålgruppen ligger på Skandinavien, dels för att det är ett kapitalstarkt område. Hittills har vi självklart gjort ett fantastiskt bra jobb med detta! Det är vår första internationella kund (utom de norska, med utländsk målgrupp).
Kundkontakten fortsätter ofta efter ett första publiceringsjobb. Gör vi ett bra jobb, fortsätter samarbetet. Någon gång (gäller ofta offentliga sällskap) skriver man kontraktsperioder istället. Då kan de inte bruka andra reklambyråer enligt avtalet.
Räcker ni till för alla hänvändelser?
Så länge kunden sitter på kapital, så tar vi emot de flesta hänvändelser, men vi jobbar självklart inte samtidigt med företag inom samma fält. Det vill säga inga konkurrerande företag. Detta önskar både kunden och vi själv.
Jag läste på ba.no om ert jobb med Baywatch-legenden David Hasselhoff för Oslo City, hur var det?!
Veldig fett! Men samtidigt en väldigt stor utmaning på samma gång. Vårt jobb gick ut på att skapa en interaktiv video. Detta var en online kampanj. Vi annonserade den med hjälp av stora plakat på stolpar i Oslo för att få folk att besöka hemsidan. Målgruppen, menar jag, är hela Norge. Oslo City är ett stort, om inte det största shoppingcenter i Oslo. I reklamkampanjen ville man förmedla den goda kundservicen man möter där. Vad gäller resultatet av kampanjen är otroligt svårt att mäta dem. Men vi fick många att besöka på siten! Bug, systersällskapet till NeoLab, stod för produktionen medan vi på NeoLab stod för den kreativ och interaktiv delen.
Har det något att säga om du möter kunder i verkligheten, kontra att bara möta de via nätet?
Det är otroligt viktigt, om inte helt avgörande, att möta kunder ansikte till ansikte för att skapa långvarig lojalitet.
Vad sker med första intrycket, är det viktigt för dig eller?
Såklart! Men ett dåligt första intryck kan också visa sig vara fel. Det vet alla tror jag.
Vad gäller utseendet så har det säkert nåt att säga att en person ser bra ut. Men jag menar att det framförallt handlar om personlighet, alltså hur man uppfattar en person, som spelar störst roll när det kommer till första intrycket.
Så dessvärre sker det nog ibland att man dömer folk lite på förhand, men det gör vi väl kanske alla?
Existerar det en jobb-Morten och en privat-Morten?
Nej, det tror jag verkligen inte. Jag är Jobb-Morten och privat-Morten, i samma person.
Men som person har jag till fördel, i ett jobb som detta, att jag är engagerad, inkluderande. Ambitiös är jag också. Men detta jobb har också gett mycket tillbaka till mig som person; jag tror jag förbättrat min sociala kompetens.
Vad tänker du på, i förhållande till kommunikation när du bygger hemsidor?
Det handlar om att segmentera innehåll och göra det brukarvänligt och sätta sig i brukarens situation. Det är viktigt – att alltid sätta sig in i brukarens situation, vem det nu måtte vara.
Man kan ibland se på andras byråers arbeten och bli ”mind blown” av hur otroligt bra en konkurrentens material är, men såklart går det också andra vägen… Så det har väl hänt att vi förlorat pitchar, var vi menar vi kunde gjort ett bättre jobb själv…
Har du hemliga kommunikativa vapen som du vill dela med mig?
Ta bort ting som inte har funktion!! Detta gäller i all typ av kommunikation. Nätsider, annonser, etc, etc.
Vilket är pris är det mest prestigefyllda Neolab vunnit medan du jobbat där?
Det var kanske att NeoLab vann 7 av 14 priser på den Gyllne Hane i fjor (2012)! Sen har jag också vunnit en del personliga priser, det är också kul.
Vad har du verkligen lyckats med på Neolab?
Byggt upp den digitala kompetansen i NeoLab, det var jag som först blev anställt på den biten. Det är självlärt. Det mesta jag utför i jobbet idag, är faktiskt självlärt.
Ni är aktiv i sociala medier också, har jag sett..?
Vi är på facebook, Twitter och är ganska aktiv där. Vi har ganska nyligen anställt en för att styra den biten. På Facebook lägger vi framförallt ut nyheter, och på Twitter deltar vi i fagliga diskussioner. Jag tror vi har runt 800 följare på Facebook, som mest kommenterar på de nyheter vi publicerar. Det är väl mest ”likes” det går i..
Nyligen deltog vi i en diskussion angående Vekstlandet på Twitter, som är en rekryteringskampanj för att få folk att flytta till, och bli, i Bergen.
Har du drömjobbet ditt?
Jag är helt klart inom min drömgenre, och NeoLab är en väldig bra – det finns ingen annan plats i Bergen jag hade kunnat jobba!

Tusen tack Morten Strid och NeoLab, för att delta i denna intervjun, och lycka till med alla de mål ni måtte företa er!

Text: Linette Laggren

Kategorier
Aktuelt: Fagleg Ymse informasjon

Okritisk kunskap.

1700 talets stora namn; Locke och Voltaire, menade båda två, att vi människor bygger vår kunskap på erfarenhet och lärdom genom livet, dvs att själen är tom när vi føds, før att så fyllas med normer och regler før oss att fungera i ett samhälle. Men i samband med att genetisk forskning tog fart så skapades ett utrymme før andra tolkningar varfør kunskapen och levnadssättet till mænniskor værlden øver varierar. Trots att majoriteten forskare i dag är enig om att vi människor är desamma jorden øver, så argumenteras det att människor är fundamentalt annorlunda konstruerade från oss, att de omøjligt kan fungera i vårat samhällsskick. Men var så snäll och lägg lite av skulden på imperialismen. Den populærara ismen drog världen øver och skapade grænser som i bland var logisk i føhållande till uppenbara skillnader, som språk, men i bland inte. Våldsamheterna mellan kristendomen och islam, skapade vidare också en viktig gräns mellan landområden, som senare kommer att spela en stor roll før människors uppfattningar angående vilka man definierar «dom andra». «Dom andra» är ofta de som inte støttar den samma tron på demokrati som oss. Suck. Den naiva tron på att den relativt moderna västliga (läs skandinaviska) demokratin ska bestå. Før om deokrati, i vår førstånd, i stora drag betyder att allas røst är lika mycket värd, så är dess tidsålder räknad sedan kvinnors røsträtt. (Norge; 1913/Sverige; 1921.) Inte väldigt länge alltså (med tanke på att vi människor existerat i cirka 2 miljoner år). Feodalismen, med den ståtliga och pampiga kristna kyrkan och det øverväldigade monarkiet och dess samarbetsvilliga adel, existerade i europa från medeltiden och helt till 1700 talet.

Så Voltaire och Locke kunde inte haft mer rätt i att vi erfar och lär kunskap, før det måste finnas ett svar till varfør vi är så godtyckliga och okritiska till vår tids perfekta demokrati. Før vad vore vår kunskap värd, om allt vi lär och erfar är fel?

Av Linette Laggren